Mamma ♥

Hon är min idol!
Hon har fått gå igenom så himla mycket och hon reser sig upp och lever livet varje dag.
Vi har absolut inte alltid varit bästa vänner, snarare tvärt om.
Men jag har alltid vetat att om det hade varit något som jag inte kunde bära själv
så hade hon burit det med mig!

Det är till henne jag går när jag är ledsen, glad, rädd, lycklig eller arg.
Det är till henne jag går när någon har behandlat mig illa.

Det är hon som ger mig råd, som berättar saker jag inte kunnat tänka ut själv.
Det är hon som hjälper mig att se saker från den ljusa sidan när jag vill se det
från den mörka.

Hon vet alltid hur jag mår utan att jag behöver berätta det själv!
Det finns ingen annan jag litar på så som jag litar på henne!^

Mamma det jag egentligen vill säga är att, jag älskar dig!

We can never go home
We no longer have one
I'll help you carry the load
I'll carry you in my arms
The kiss of the snow
The crescent moon above us
Our blood is cold
And we're alone
But I'm alone with you

Help me to carry the fire
We will keep it alight together
Help me to carry the fire
It will light our way forever

If I say shut your eyes
If I say look away
Bury your face in my shoulder
Think of a birthday
The things you put in your head
They will stay here forever
Our blood is cold
And we're alone, love
But I'm alone with you

Help me to carry the fire
We will keep it alight together
Help me to carry the fire
It will light our way forever

Help me to carry the fire
We will keep it alight together
Now help me to carry the fire
It will light up our way forever

If I say shut your eyes
If I say shut your eyes
Bury me in suprise
Where I say shut your eyes

Help me to carry the fire
We will keep it alight together
Help me carry the fire
It will light our way forever

Så känns det just nu och har gjort hela dagen!
Som om där är 1000 myror under min hud som kryper i min kropp.

Jag kan inte tänka  på någonting annat än gårdagskvällen och denna morgonen.
Det snurrar runt i mitt huvud om och om igen
som om någon har satt ett band på repeat och glömt hur man stänger av!

Får panik över att inte veta VARFÖR det blev så och varför hon var så..
Det enda jag kan tänka mig är att nu är det något fel på mig.. Eller oss.

Det gör ont i min mage och jag har en klump som inte försvinner hur många gånger
jag än sväljer. Jag hatar att jag alltid måste tro att det är fel på mig.

Hade velat gå och lägga mig och bara sova så jag hade sluppit tänka men det går inte..

Det får bli att lägga sig i badkaret med en bok och förhoppningsvis lyckas koppla bort
världen för ett tag..

Idag har jag jobbat i 8h med en megaförkylning och jag
hostade så mycket ett tag så jag spydde inne på toan..
Det var ingen trevlig upplevelse direkt.

Kände  att det är dax för en förändring i mitt liv!
När förklyningen har släppt och jag inte hostar upp mina lungor
så ska jag minsann börja banta igen:)
Träning 35 min varje dag + inget socker på vardagar!

Sen får vi se om jag tar bort sockret helt och när jag
ökar träningstiden! Hur som helst så är det iaf tid att
min kropp går ner till normal storlek och min kondis att bli fungerande!

Vill inte sluta med diabetes och ännu högre blodtryck än jag redan har!


Vill kunna accepera mig själv och kunna gå ut utan att känna mig illamående
och utstirrad! Vill kunna känna mig värd att älskas och inte behöva
vara rädd för att den jag älskar ska lämna på mig för att jag är för tjock.

Time to make myself happy.

 

Känns som om ingenting betyder när hon inte är vid min sida.
Som om en del av mig är borta, den delen som ler och skrattar.


Saknar henne så det gör ont i själen, tänk att man kan älska någon
så mycket som jag älskar henne. Trodde inte att jag kunde känna såhär!


"From the first time I laid my eyes on you
Felt the joy of living
I saw heaven in your eyes"


Hennes famn är mitt trygga palats!

Ab Imo Pectore ♥.

                                                                     

Lovet är snart slut och jag har igentligen inte gjort någonting av det jag skulle göra. Jävla misslyckat precis som alltid när det gäller mig ><. Sitter inne och äter Choklad en fredagkväll när i princip alla jag känner är ute och festar och det jag vill göra mest är att supa skallen i bitar och glömma allt jag har varit med om de senaste dagarna! Glömma all jävla ångest och ånger och alla de tårar jag gråtit denna veckan. Denna veckan som började så jävla bra och som nu har gjort mig till ett nervvrak.

Var så jävla lycklig i måndags, det var lätt den bästa dagen på jag vet inte hur länge, har inte kännt mig så älskad och fin, faktiskt, på jag vet inte hur många år.


Idag har jag bara sovit och läst i princip. Och tänkt, samma jävla tanke om och om igen. Is it all fucked now? Am I fucked now? JA jag tänker på engelska oftast. Har varit uppe hos syster och träffat bebis^^ precis som igår så kunde den ungen göra mig lycklig bara genom att le XD helt fantastiskt med tanke på att jag alltid hatat barn.

Jag saknar mina vänner! Behöver ha filmkväll snarast! Är så glad för att ni finns! För att ni alltid lyssnar på mina psykbryt XD

Detta blev ett lagom glatt inlägg men förhoppningsvis vänder all skit snart igen så jag kan återgå till mitt normala jag igen.. Det var längesen jag mådde såhär.>< Vill inte igen!!

Aliquando et insanire iucundum est

Pusshej.